Jag har tidigare i den här bloggen skrivit om hållbar utveckling som en term som syftar till att skapa ett system som bibehåller välfärden samtidigt som vi tar hänsyn till ekosystemet. En term som ibland diskuteras när man talar om hållbar utveckling är nolltillväxt. Det handlar då om att ställa om från vårt nuvarande ekonomiska system som är beroende av ständig tillväxt till ett som balanserar på just noll tillväxt. Sverige har i nuläget ett gäng forskare som är engagerade i att fundera kring just det här ämnet.
Nolltillväxt eller ej, att resa kommer alltid att vara bland de bästa sätten att spendera dina pengar på. Men om det finns en sak som kan lägga sordin på en resa så är det när saker och ting inte flyter på som planerat. Flygbiljetter bokar man ofta långt i förväg, så varför inte göra resan än smidigare genom att också boka färden till flygplatsen i förväg? Hos Flygbussarna köper du enkelt din biljett online och du kan boka upp till tre månader i förväg. Åk till Arlanda med buss och boka biljetterna i god tid så blir resan en stressfri upplevelse, precis som den ska vara.
Fyra olika samhällsmodeller
Sedan 2014 finns ett forskningsnätverk som kallar sig för Bortom BNP-tillväxt. De har tagit som uppdrag att forska i hur man skulle kunna tänkas organisera ett samhälle som bygger på nolltillväxt. Forskarna har kommit fram till fyra olika framtidsscenarier som illustrerar hur ett samhälle med nolltillväxt skulle kunna tänkas se ut:
1. Lokal självförsörjning – Under den här modellen har samhället ställt om till lokala ekonomier. Människor arbetar lokalt och producerar rätt lite samtidigt som vi arbetar mycket. Vi arbetar mycket med vår egen individuella självförsörjning. Förutom att vi har en nationell valuta har vi också lokala valutor som är giltiga endast i närområdet.
2. Kollaborativ ekonomi – Den kollaborativa modellen påminner om föregående modell. Här organiseras dock samhället centralt, bland annat med hänsyn till resursfördelningen, samtidigt som produktionsmedlen ägs kollektivt. För mig låter detta som en modell som ligger nära det kommunistiska idealet.
3. Automatiseringsmodellen – Om futuristerna får som de vill är det förmodligen den här modellen som ligger dem varmast om hjärtat. Automatisering och robotar står för arbetskraften. De flesta arbetar inte mer än tio timmar per vecka. Konsumtionen är låg samtidigt som teknikföretagen har mycket att säga till om i samhället.
4. Den cirkulära ekonomin – Den sista modellen utgör ett samhälle där man utformat en lagstiftning som uppmuntrar en så kallad cirkulär ekonomi. Alla konsumtionsvaror bygger då på att de ska kunna återanvändas och återvinnas. Forskarna menar att i det här samhället är avfall överhuvudtaget inte längre något begrepp. BNP som indikator på ekonomisk tillväxt har ersatts av något som innefattar miljövänlig hållbarhet.